Mossor samt lavar, vad är vad?


Klicka på bilden för mer info

Mossor samt lavar är alltemellanåt enormt lika varandra till utseendet – du hittar underarter av båda som är liknande varandra både till färg och utseende. Men skenet bedrar, det rör sig om ett par vitt skilda växter, som kan behärska annorlunda förhållande och som är känsliga för olika saker.

Lavar är faktiskt inte en växt per se utan en symbios mellan en svamp samt en alg alternativt cyanobakterie. Svampen består grund samt beskydd för laven, genom sina hyfer. Den tar opp vatten samt näring som är löst i regn och annan nederbörd. Vid långvarig torka skyddar den också algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att alstra energi med assistans av fotosyntes.

Det finns omkring tvåtusen olika sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, även om det finns en uppsjö varianter med alla möjliga färgspektra, till exempel klargul alternativt brinnande orange. De flesta lavar trivs i miljöer som är torra samt ljusa. Det finns dock undantag också för det – det finns en ras som växer på klippor under vattenytan!

Lavar växer gärna på stenar samt träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som sakta bryter ner underlaget samt frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem och blad. De byggs upp av svampen som bildar ett extern skikt. Strax under det finns algen. Alltemellanåt är svamp och alg blandat genom hela den invärtes delen av laven, det som heter märgen.

De vanligaste lavarna är renlav samt islandslav. Lavar kan användas inom flera områden. Det finns traditioner runt att använda islandslav i sallader, samt man har under historien använt lav i brödbak. Vissa lavar kan man med stor fördel använda för att växtfärga garn samt då få mustiga, fina naturfärger. Det finns alltså mycket man kan göra med lavar, om man blott vet vilken sort det är man har, samt vad man skall göra.

Mossor är växter som oftast är gröna till färgen och som trivs på platser med skugga samt väta. De växer främst på marken, men också på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt samt eternit. Detta innebär att mossa alltemellanåt tycker om att växa på tak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att ta upp vatten samt föda. Istället sker upptag genom de bladliknande utskotten, via porer som alltid står öppna.

När mossa växer på takpannor växer de ofta in mellan takpannorna och när vintern och kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket gör att takpannorna spricker. Det är på grund av detta angeläget att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat växa på taket, utan man måste ta bort det manuellt, inte använda bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är ibland oxå ett bekymmer i gräsmattan. Mestadels beror mossans fördel på att det är dålig dränage, dåligt gödslat och/eller för surt i gräsmattan för att gräset skall må väl. Det bästa är då att åtgärda de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti samt järnsulfat. På vissa platser kan mossa vara mycket vacker alldenstund det ofta bidrar till en lummig växtlighet.

Det är alltså inte bara dåligt med mossor samt lavar, tvärtom, de är både fina och kan vara mycket användbara! Vill man ha dän dom är det enklast med Fulstopp – också i gräsmattan.