Mossor och lavar


Klicka på bilden för mer info

Mossor samt lavar är ett par ibland till synes lika växter, men de skiljer sig till på flera annorlunda sätt. Båda kan växa på sten samt saknar rotsystem därtill tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar oxå likheterna slut.

Mossa trivs på platser med mycket väta samt gärna bevaka, så att fukten stannar kvar. Mossor är mestadels gröna i färgen samt tar opp vatten och näringsämnen med assistans av porer i sina bladliknande utskott eftersom de saknar fullgott rotsystem för denna göromål. Istället kan vissa mossor ha rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och blöta, exempelvis illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränage, bra pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över samt brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och då det igen blir blött samt fuktigt så kommer mossan att föröka samt sprida sig. Mossa trivs också att expandera på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt tak för att mossa inte ska börja växa på det då det leder till att väta hålls kvar på taket samt i minimala materialsprickor. När vintern samt kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.

Lavar däremot, växer gärna på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp samt en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme samt beskydd åt algen samt att ta upp näring samt vatten. Algen bildar i gengäld handlingskraft genom fotosyntes från den upptagna näringen. Normalt är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stam, rotsystem samt blad samt tar opp vatten samt näring ovanifrån samt de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå totalt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i annorlunda maträtter, bland övrigt sallader.

Lavar föredrar att expandera på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan även förekomma ihop med örter samt mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det medför en maklig tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då olika syror som maklig löser upp stenen samt utsöndrar olika mineralämnen som laven kan ta opp. Artindelning när det innefattar lavar är alltemellanåt invecklad, alldenstund det egentligen rör sig om ett par arter – en svamp samt en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn samt det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer därtill hur den tittar på ut.

Mossor samt lavar är nämligen ganska vitt skiljda, när man ser en aning närmre på det! Vill man to dän mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på samt regna av.