Mossor och lavar, skillnader och likheter


Klicka på bilden för mer info

Mossor och lavar kan vara till synes lika varandra, men de båda växtgrupperna skiljer sig åt på många sätt. Även om bägge grupperna till exempel saknar rötter har de annorlunda sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en oftast grön växtgrupp som har funnits på jorden i ca 450 miljoner år. De saknar rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har också en kort stam samt bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket fukt och gärna är skuggigt. De kan expandera på stenar samt jord, men även andra fundament så som betong, tegel, eternit, skiffer samt asfalt.

Mossa tar upp vatten med näring löst däri genom evigt öppna porer i de bladliknande växtdelarna samt stå sig kvar fukten. Detta gör att mossa är en oönskad gäst på tak. När vintern kommer fryser mossan samt risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att få bort mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa anser om att expandera i näringsfattig samt sur jord som gärna har bristfällig dränage. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man samt sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt och konkurrerar då ut mossan.

Man kan också använda sig av järnsulfat, som i affären har namn som mossa gti samt så vidare, för att snabbt avlägsna mossa. Man ska men vara alert på att det är ett bekämpningsmedel och det ska användas med stor varsamhet. Man bör inte använda järnsulfat eller dylik preparat på takpannor för att få bort mossa där alldenstund dessa medel kan missfärga pannorna.

Somliga platser är mer lämpade för mossa än för gräs och man bör inte bara hälla på bekämpningsmedel och bevilja det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Alltemellanåt kan mossa vara riktigt vackert i trädgårdar och ge en lummig stämning. Mossa tål långvarig torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir vått igen kommer växten igen spira samt reproducera sig.

Lavar däremot är inte en allen planta utan en symbios mellan en alg alternativt cyanobakterie och en svamp. Svampen bygger opp själva laven samt i nära nog alla fall är det svampen som skänker den dess yttre. Svampen skyddar mot uttorkning samt bildar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det extern skiktet och har för uppgift att alstra energi igenom fotosyntes.

Lavar trivs bäst där det är ljust samt torrt. De är oftast grå till färgen samt kan bestå mycket långa perioder helt utan vatten eftersom de då går i torrdvala samt inte har någon som helst expansion. Lavar tar opp all sin föda från nederbörd. En del lavar växer på sten och kan utsöndra ämnen som sakta bryter ned stenen och därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns även lavar som växer på träd samt får sin föda när vatten sipprar över värdväxten vilket innebär att dessa lavsorter tar mycket lång tid på sig att expandera. De vanligaste lavsorterna är renlav och islandslav. Det finns en lång hävd att använda lav i exempelvis mat eller att påverka garn med det för att få naturfärger.

Som man kan se så är mossor samt lavar egentligen inte i synnerhet lika varandra, oxå om de i somliga fall kan te sig så! Vill man ta bort de så är det enkelt samt varar längs med assistans av Fulstopp.